Oj, vad snabbt en sommar försvinner. Skolorna har börjat och hösten anas med mörkare kvällar. Fortfarande går det dock bra att boka en guide om du vill veta mer om någon del av vår stora kommun. Annars ses vi förhoppningsvis i Faktoriparken, utanför Roslagsmuseet, på Kulturarvsdagen, lördagen den 13:e september, 11:00–16:00.
Även om sommaren kan vara en hektisk tid ser vi guider alltid till att fortbilda oss när Norrtälje är som vackrast och allt är öppet. Årets fortbildningstur gick till Riala.
”Där finns väl inget att se”, fick vi höra. Men det finns det visst. Vi började med att stanna till vid den enorma grustäkten, Riala Malmen, som är en del av den 4 mil långa Lohäradsåsen som sträcker sig från sjön Erken i norr till Largen i söder, och tidigare var Norrtälje stads dricksvattentäkt. Här finns flera företag som producerar ballast, såväl i form av naturgrus som kross. Och skrämmande mängder grus använder vi årligen, vilket väcker frågan hur länge vi kan fortsätta med det?
Vårt nästa stopp blev Hållvastbysjön, en konstgjord sjö som uppstått genom att så mycket grus tagits ut att grundvattnet kom i dagen. JM AB, som hade rättigheterna till grustaget, fick tillstånd att gräva ännu djupare för att anlägga en sjö. Det senaste decenniet har dock sjöns vatten sjunkit rejält, möjligen beroende på en närbelägen torvtäkt, eftersom processen när man dikar ur mossmark för att utvinna torv kan påverka vattennivån i intilliggande sjöar.
Från sjön fortsatte vi till Riala kyrka där kyrkvärden Margareta Yttergård tog emot oss och visade oss runt i den vackra kyrkan från 1200-talet. Liksom i Edebo kyrka fanns här kotor från en val och dessutom en vacker mässhake från 1700-talet, broderad av hovbrodören Christoffer Sergell, far till konstnären Johan Tobias Sergel. Vi såg också ett konstgjort träd där det hängde enhörningar från grenarna. Det visade sig vara en liten enhörning för varje barn som döpts i kyrkan under året.
I kyrkans stiglucka såg vi runstenen från andra hälften av 1000-talet vars delar hittats i omgångar intill kyrkan. Dessvärre blev det dagens enda formlämning för vår del, trots att trakten vimlar av fornminnen, men allt hinner man inte med på en dag.
Under lunchen, som bestod av medhavd matsäck som intogs i församlingshemmet, bjöd Eivor Larsson på underhållning i form av den oemotståndliga Rialajazzen.
Sedan var det dags för ännu ett industribesök, denna gång i lite mindre skala, Roslagens brygghus. Trots att vi kom oanmälda och stället var fullt av kunder som åt mat på uteserveringen eller gick tipspromenad och doftade på olika maltsorter, blev vi väl mottagna och fick smaka på deras goda fruktdrycker som Havtornssoda och Rabarberlemonad.
Nu blev det bråttom till hembygdsgården Snåret. Där blev vi väl mottagna av föreningens ordförande Sophia Matti och sekreterare Lars Lundgren som visade oss runt på gården som hembygdsföreningen fick till skänks 1934. Huvudbyggnaden från 1700-talet var en ganska stor parstuga, väldigt fint bevarad ursprungligt skick.
Besöket avslutades med fika med hembakat tillsammans med hela styrelsen som var på plats för att förbereda den kommande helgens hembygdsdag.
Vårt sista stopp för dagen blev Växplats Nybyn, en fantastisk trädgård med försäljning av såväl växter som fika och olika presentartiklar och nyttoföremål. Vi slog oss ner i en trädgårdsgrupp och avrundade dagen i bland grönskan.
